Kontroll
Nu var det ett tag sedan igen, har haft en del skolarbete att göra och sen har jag inte känt för att skriva nåt heller. Vet inte varför, men jag har tappat lusten för att blogga. Har kanske för mycket att fundera på, för mycket tankar som snurrar runt. Sen har det inte hänt så mycket som jag vill blogga om. Saker som jag inte delar med mig till någon eller så bara några få. Känns inte så kul att skriva såna saker i en blogg.
Känns som livet går lite på halvfart just nu eller kanske snarare så att det är mycket och att jag inte orkar bry mig så mycket om det. Det är en del saker som är svårt att ha kontroll över och som en person som gärna vill ha kontroll på det mesta är det svårt. Har svårt att bara låta saker gå sin gilla gång. Kontroll är allt! Vill gärna kunna rada upp alla problem och funderingar och lösa dem en för en. Liksom beta av en lista. Vill även kunna se utgång av det innan det är klart, iaf en hum om det. Jag tro inte på slumpen, allt går att kontrollera. Med rätt kunskap och information kan man förutse slumpen och på så sätt få kontroll över den.
Att jag gillar kontroll betyder inte att jag måste bestämma allt. Det jag vill göra är att veta utgången av det, få chansen att påverka. Vill vara med redan från början för att hela tiden se hur saker utvecklar sig. Så jag vet vad som kommer att hända.
Kan låta som jag är en tråkig person som aldrig bara gör saker. Om det är så kan bara de jag känner besvara. Men jag försöker vara flexibel och ha kontroll över fler saker så jag snabbt kan ändra mig och verka som jag går efter slumpen.
Tvära vändningar
I fredags var jag på begravning, precis som jag skrivit i förra inlägget och i lördags såg jag en videoinspelning från en annan kyrka. Det var inte någon begravning då utan ett bröllop. Det som jag menar när jag säger att kyrkan förvandlas från ett ställe med sorgetårar till glädjetårar. Men nu går jag händelserna i förväg, kanske ska börja med varför jag såg på en inspelning från ett bröllop.
Det var så att jag, plus en massa andra, blivit bjudna på inflyttningsfest. Självklart går man på en fest när man får chansen, så glad i hågen gick jag dit. Kommer dit, träffar en massa goda vänner och nya bekantskaper. Verkade bli en alldeles förträfflig inflyttningsfest. När alla kommit tar värdparet till orda och vill hälsa alla välkomna och samtidigt passa på och visa en liten film de gjorde om rustandet av huset. Det låter ju trevligt, vet att de filmat en del under rusten. Men tänk så lurad alla blev, för det var ingen film från rusten utan en film från deras bröllop som de haft dagen innan. Festen byte skepnad och blev en bröllopsfest med en massa oplanerade tal och skålar för det lyckliga brudparet.
Så det är anledningen till att jag såg på ett bröllop. Ibland är det verkligen tvära vändningar i livet. Från sorg till glädje. Kanske det som är en del av livets härlighet, att man aldrig vet man ska vänta sig.
Jag vill passa på och önska brudparet all lycka i världen.
Vilka som gift sig? Har ni inte räknat ut det så får ni väl fråga. :)
Till minne av Hasse
Hasse Floberg är en legend inom handbollen i Sandviken, en person som lämnar ett stort hål efter sig. Han var Mr Handboll. Som Kerstin sade när jag pratade med henne. "Man har inte förstått hur mycket han gjorde, han ställde alltid upp och hjälpte till. Vem ska nu döma matcherna? Vi kommer få problem att få ihop det den här säsongen." Jag tycker de orden sammanfattar Hasses betydelse för handbollsklubben på ett bra sätt. Han fanns alltid där. En av tjejerna som han tränat hade skrivit några rader om Hasse som lästes upp på begravningen. Mycket av det gick rakt in i hjärtat, mycket stämde precis in på vem Hasse var. Kommer inte ihåg något särskilt som hon skrivit utan det var helheten som stämde in, själva bilden av Hasse som målades upp.
Han var alltid på glatt humör när han kom ner på träningarna. Han var som ett stort barn som vägrade bli vuxen, trots att han var äldst på träningarna uppträdde han ofta som att han var yngst. Det var hans sätt att vara, ett sätt som alltid lättade upp stämmningen.
Jag har nog inte riktigt fattat att han är borta, det kommer nog inte komma förrän träningarna sätter igång igen. När man upptäcker att han inte står där och skjuter några skott och sedan är färdig uppvärmd. Två snabba sen var han klar. Det finns mängder av minnen från träningar och matcher. Aldrig mer kommer jag få ta emot en "Hassepass", hans stenhårda och omöjliga passningar som han vänta sig att man skulle fånga. Eller när man stod i mål och han laddade bössan var det bäst att huka sig, skotten satt i krysset eller två meter över men hårda var de.
Jag hoppas att träningar fortsätter, det har varit prat om att en del inte vill träna längre efter att Hasse dött. Men jag tror att det skulle vara hans vilja att vi fortsatte träna, så jag kommer fortsätta till minne av Hasse.
Vila i frid Hasse, du anar inte hur stort tomrum du lämnar efter dig.
Skolstart
Det var ett tag sedan igen, har mest jobbat på sedan senaste inlägget. Nu har iaf skolan börjat igen. Var in i tisdags, gick i hela 30 min innan första skoldagen var slut. Det var bara registrering och utdelande av schema. Men hela dagen kunde ha gått åt helvete. Det börjar bra då jag hittade några jag ska gå med som jag känner sen tidigare. Sitter utanför salen vi ska ha men då ingen lärare kommer till kvart över då vi ska börja så kommer nå på att det stod en annan sal på schemat som fanns på nätet än på det utskick vi fått. Vi traskar dit för att se att det inte finns nån där heller. Så vad gör man då? Det enda vi kunde komma på var att gå bort till kontoret där läraren satt men som tur var så mötte vi en annan lärare som vi haft förut och som jobbar på samma ställe. Det visade sig då att vi skulle ha denna lärare i stället då ordinarie var sjuk. Så det löste sig till slut.
Efter den korta skoldagen passade jag på att betala kåravgiften. Resten av dagen hjälpte jag Johanna med packa upp lådor och möblera i hennes nya lägenhet.
Onsdagen var det meningen att jag skulle hjälpa Lotta och Pär med flytt men då inte allt var klart med rustandet så blev det inte så mycket flytt. Vi var ett gäng där på kvällen och fixade med grejor iaf. Det var nog tur att det inte blev nåt flyttande, jag blev förkyld natten mot onsdagen och hade troligtvis feber under dagen.
I fredags var jag och hälsade på syrran, fick lite god mat och det är alltid trevligt att träffa syrran och Mathias. Fick en chans att se deras nya lägenhet när den började komma i ordning. Syrran har förresten skaffat sig en blogg. Ni hittar den på http://lenapanth.blogg.se/ Jag kommer lägga den som länk på min blogg också.
Det var nog allt för nu, ska sova snart...ska upp och hjälpa Lotta och Pär med flytt imorrn.