"Alla har vi ett Mount Everest att bestiga"
Har precis kommit hem efter att ha varit och lyssnat på äventyraren Fredrik Sträng. Morsan, farsan och syrran var också med, efteråt bjöd vi in oss på kaffe hos syrran. Det var en mycket intressant föreläsning, rolig och gripande. Fredrik Sträng är verkligen en fantastisk föreläsare, han lever sig in i det han talar om. Använder gester och uttryck för att förstärka det han pratar om. Föreläsningen var på högskolan i Gävle, var alltså tillbaka på gamla marker. Ännu äldre för farsan som gjorde lumpen där då det fortfarande var regemente. Har suttit i Valhall (aulan) många gånger tidigare och det här var den i särklass intressantaste föreläsningen jag varit på där.
Jag blir alltid imponerad av duktiga talare, de har förmågor jag själv skulle vilja lärare mig. När jag sitter och lyssnar på föreläsare vandrar tankarna ofta till hur jag själv är som föreläsare. Kommer ju troligtvis hålla en del lektioner som lärare så det är en viktig del att kunna fånga eleverna. Jag försöker se hur de föreläsare jag haft gör för misstag eller bra saker för att kunna lära mig något av dem, om det så är att så jag inte ska göra.
Det jag direkt kan säga vill plocka med mig från Fredrik Sträng är hans mod att använda uttryck, gester och hans förmånga att bjuda på sig själv. För att kunna göra det krävs att man vet vad man gör och är säker nog på sig själv för att kunna göra bort sig utan att bry sig. Det är något jag har svårt för och något jag verkligen behöver träna på. Jag kan prata inför en klass utan problem men att fånga eleverna och göra det intressant måste jag lära mig. Det enda sättet att göra det på är att öva, öva, öva och öva ännu mer. Jag tror att en säkerhet i sitt föreläsande kommer ju fler gånger man har stått där uppe och pratat, men vissa verkar ha en talang för det. Fredrik Sträng är en sån person verkar det som. En person som står mitt i rummet så fort de kommer in. De drar till sig allas blickar även om de inte försöker. De personerna är naturliga ledare. Känner några personer som har den förmågan och är alltid lika imponerad varje gång.
En sådan förmåga kommer jag nog aldrig få, men skulle i vissa fall gärna ha. Säger i vissa fall för förmågan kan inte vara bra i alla lägen. Ibland vill man kunna försvinna i en folkmassa och bara observera, så känner jag i alla fall.
Jag blir alltid imponerad av duktiga talare, de har förmågor jag själv skulle vilja lärare mig. När jag sitter och lyssnar på föreläsare vandrar tankarna ofta till hur jag själv är som föreläsare. Kommer ju troligtvis hålla en del lektioner som lärare så det är en viktig del att kunna fånga eleverna. Jag försöker se hur de föreläsare jag haft gör för misstag eller bra saker för att kunna lära mig något av dem, om det så är att så jag inte ska göra.
Det jag direkt kan säga vill plocka med mig från Fredrik Sträng är hans mod att använda uttryck, gester och hans förmånga att bjuda på sig själv. För att kunna göra det krävs att man vet vad man gör och är säker nog på sig själv för att kunna göra bort sig utan att bry sig. Det är något jag har svårt för och något jag verkligen behöver träna på. Jag kan prata inför en klass utan problem men att fånga eleverna och göra det intressant måste jag lära mig. Det enda sättet att göra det på är att öva, öva, öva och öva ännu mer. Jag tror att en säkerhet i sitt föreläsande kommer ju fler gånger man har stått där uppe och pratat, men vissa verkar ha en talang för det. Fredrik Sträng är en sån person verkar det som. En person som står mitt i rummet så fort de kommer in. De drar till sig allas blickar även om de inte försöker. De personerna är naturliga ledare. Känner några personer som har den förmågan och är alltid lika imponerad varje gång.
En sådan förmåga kommer jag nog aldrig få, men skulle i vissa fall gärna ha. Säger i vissa fall för förmågan kan inte vara bra i alla lägen. Ibland vill man kunna försvinna i en folkmassa och bara observera, så känner jag i alla fall.
Kommentarer
Trackback